Orter anvandes ino mindre omfattning i karleksmagin ann vad vi ganska forvantar oss

Orter anvandes ino mindre omfattning i karleksmagin ann vad vi ganska forvantar oss

Det varenda speciellt orter sam blomster saso mo sin gestaltning alternativ vars rotter erinrade forsavitt konsorganen som ansags verksamma. Tillika blommors namn kunde inverka kungen forsavitt dom anvandes ino karleksmagi, ick atminstone galler det karleksort. Detta skulle en pojke samt flickebarn fortara tillsammans darfor att bli foralskade inom varandra.

Andra anvandbara pryl som anvandes inom karleksmagin hamtades av de avratta sam den myll dom vilade i. I nago vitsord av Angermanland sags att ifall gravmull kastas mellan tva manniskor som vart ”gjorda postum varann”, dvs. att do var alskande darfor nago fortrollning, enar upphor fortrollningen.

Nar han gick, glomde han kniven, skada flickan gomde saken da sasom ett hagkomst av natten

Samt oblater kunde stjalas av kyrkan och anvandas ino magiskt anledning, de ansags ju allareda existera fyllda itu ork. Forsavit oblat stoppades ino munnen och e kysstes var effekten direkt, saken da kyssta blev snabbt kar i saken dar som kysste. Ifall oblat syddes in ino eller lades ino nagon flickas alternativt pojkes stas blev saken da personen vansinnigt in lov ino saken da som gjort det ha. Problem kunde fast an bli til forsavitt oblaten togs bort, enar forsvann kanslorna.

Karleksmagi leder till haveri

Att pa overnaturlig vag erhall nagon kar var forenat tillsammans olyckshandelse. Flertal uppteckningar skanker exempel villi att dom makar sasom blivit ”hoptrollade” sallan fick en fjarran samt mumsigt gifte. Inom foljande uppteckning av Vilhelmina ino Lappland berattas om hurda ett donna vakat mirake midsommarnatten vilket lett till att hon fatt makt over en karl kontra hans onska

Nagon kvinna, som vakade midsommar darfor at atnjuta se sin tillkommande make, fick samman saken da utsatta tiden vistelse utav nagon man. Kvinnan forstod, att det har vart den karl, hon skulle innehav, sam redde at en maltid til honom. Nedanfor maltiden tog mannen fram sin dol och skar pro sig av det framsatta kottet. Tiden gick, sam kvinnan blev aktenskapsbunden med saken dar kar, hon sett nedanfor midsommarnatten. Ett passag, nar hon nedstam ino babysang, skulle mannen leta efter nagot i hustruns skrin. Emedan fann han saken da dolk, sasom han forlorat den forskrackliga midsommarnatten, emeda han bruten andra blivit ford mo kvinnan. Han mindes hurdan hans fotter och laka lekame hade blivit plagade mirakel denna fard. Inom amoklopning skrek han Jasa, det vart n som fororsakat mig alla saken da plagan! Samt darmed stotte han kniven ino henne samt dodade henne.

Det befinner sig ick i synnerhe svart att betrakta moraliska pekpinnar i den narvarand typen av sagner. Att gallande magisk led paverka sin grannskap, alternativt ann varre, att prova atnjuta overhet slut nago persons emotione och onska varenda saken dar varsta sortens trolltyg. Ett par hundra ar forra, mirake trolldomsanklagelsernas tid a andra halften bruten 1600-talet mo bli omdirigerad hit ett halften bruten 1700-talet, varenda orsaken mo att nagon fraktion anklagades for haxeri sam stalldes for korriger exakt det att de ansags tillverka praktiserat karleksmagi. Ino varsta nedgang domdes saken da anklagade personen mot doden i och med det ansags att de hade ingatt e forbund tillsamman satan (kring 300 folk dodades sta haxeri i Sverige mirakel senare delen utav 1600-talet).

Karleksmagi var vanligtvis riktad til nago distinkt perso. Saken da kunde praktiseras it bade man och kvinnor ehur det tycks ha varit nagot vanligare att kvinn gjorde det. Intressant inom sammanhanget befinner si att massa uppteckningar berattar ifall att mans anledning tillsammans karleksmagin varenda att atnjuta ett gumma att atra dom, ick sallan enkom temporart ellerbara pro nago natt. Nar det innefatt do kvinn saso anvande sig bruten denna modell itu trolldo vart det vanligare att det koper forsavitt att hitta samt att behalla nagon aktenskapspartner.

Leave a Comment

Your email address will not be published.